En halv Skoda Octavia till salu

Ja, varför säljer jag inte bilen?
Jo, för att det bara är halva bilen som är min och den andra halvan är min mans.
Men det är klart, jag skulle kunna sälja min halva av bilen.
Så här:
En halv Skoda Octavia säljes till högstbjudande. Avgasröret ramlar av hela tiden. Batteriet krånglar lite ibland. Men både batteriet och avgasröret sitter på den andra halvan som inte är till salu. Eventuella stenskott inräknas i denna del också. Motorhuv, lykta fram, samt ena sidan på den sida som är till salu är nyligen omlackerade efter en krock.
Parkeringsplats samt disponibel tid kan diskuteras.

Återfallsförbrytare

Nu har jag gjort det igen.
Tagit bilen istället för cykeln till min kvällsaktivitet.
Det regnade ju. Och jag tänkte jag skulle spara lite tid. Skäl nog för att ta bilen, tyckte jag.
Fast jag ångrade mig när jag var framme och snurrade runt kvarteret flera varv på jakt efter en parkeringsplats som det inte stod ett annat plåtskrälle på. Och jag ångrade mig när mynten rasslade ned i parkeringsautomatens hungriga gap.
Jag sparade inte ens tid. Det tog minst lika lång tid som om jag hade cyklat. Fast jag hade ju inte räknat med det, så jag kom för sent. Det är ett av det värsta jag vet, folk som kommer för sent.

Om livet

Det finns bara två måsten i livet.
Vi måste dö.
Vi måste välja.

om tid

Men vänta nu.
Jag skulle ju få mer tid i det ekologiska samhället.
Var är den?

Fantasivärld

Går omkring bland hyllorna på Focus klockan nio på kvällen. Hyllorna är fulla av konservburkar och plastflaskor med mängder med varor från världens alla hörn. Det är mer energi i aluminiumet i burkarna och plasten i flaskorna än i maten som finns i dem.

Det är bara att plocka maten från hyllorna och äta. Inget krångel med att gräva i jorden, sätta frön, oroa sig för vädret eller tänka på vad djuren ska äta på vintern.
Det är bara att ta det som är allra godast.

Jag tänker att jag lever i västvärldens fantasivärld. Någonstans finns ett tankefel. Någonstans kommer det inte att gå ihop i slutändan. Någonstans finns en naturlag som vi har glömt eller tror att vi har satt ur spel. Någon gång kommer vi att vakna upp ur vår fantasivärld.
På en åker med en spade i handen eller i skogen gillrandes en fälla.

Här är en ny kommentar apropå hållbar utveckling och att arbeta med miljöfrågor:

Inte lätt att leva som man lär, som vi ju båda vet.
Ju mer man vet desto svårare blir det ju dessutom.

The neverending story

Hade tänkte lägga ned den här bloggen, men jag har fått så många positiva kommentarer så jag fortsätter ett tag till. Hållbar utveckling är en neverending story.