Om alla på jorden levde som jag, skulle det behövas 7 jordklot för att producera det vi behöver för att leva och ta hand om den miljöpåverkan som uppstår till följd av det. Det har jag räknat ut på internet. Resultatet slog ned som en måsskit på hjässan. Jag trodde ju att jag levde miljövänligt. Jag är ju i alla fall med i Naturskyddsföreningen och gammal Fältbiolog och jobbar med miljöfrågor, köper KRAV-märkt mat och helst grönsaker från EU och inte från övriga världen. Jag åker kollektivt eller samåker till jobbet. Jag har fjärrvärme. Men det brydde sig inte det där datorprogrammet om. Mitt ekologiska fotavtryck – den landyta som behövs för att producera det som jag använder i mitt liv och ta hand om de miljöbelastningar som det ger upphov till - var oundvikligen 7 jordklot.
Tänk om mina barn kommer och säger när de blir stora, att hur kunde du leva så där slösaktigt när vi var små och lära oss en sådan livsstil, nu har vi ju fått cancer och luftvägsbesvär och har utrotat massor av djurarter från jordens yta. Du kunde väl ha lärt oss ett annat sätt att leva.
Jag frågade datorn hur jag skulle leva för att hela jordens befolkning skulle klara sig på ett enda jordklot. Den svarade att alla kan dela lika på resurserna om jag bor i ett litet hus utan el och uppvärmning och utan rinnande vatten, aldrig flyger någonstans, åker sparsamt med kollektivtrafik och cyklar, går eller rider och sällan köper varor i förpackningar.
Hm.
Jag kanske ska flytta till tredje världen. Då skulle jag slippa avstå från simhallar och ishallar och andra energikrävande aktiviteter eftersom det inte finns några. De har en härlig gemenskap, tar hand om varandra på ett annat sätt än vad vi gör, har jag hört av dem som varit där. De har sång och musik och bor jättemånga människor ihop behöver aldrig vara ensamma. Och man slipper sådana där existentiella problem för man har inte tid att tänka på det när man är hungrig och bara funderar på hur man ska få mat för dagen. Men risken för att barnen skulle få någon konstig sjukdom som jag aldrig hört talas om känns alldeles för stor. Det är nog värre än astma pga partiklar i stadsmiljön.
Det var då jag bestämde mig för att sluta vara solidarisk med hela jordens befolkning. Varför ska bara jag offra mig, när ingen annan gör det? Vi har trots allt bara en bil i vår familj. Hur många bilar har ni i er? Och förra året flög vi ingenstans medan det finns folk som flyger till USA varannan vecka för att jobba.
Fast vänta nu, är det inte befolkningen i tredje världen som är solidariska mot oss eftersom de inte använder mer av jordens resurser än vad som räcker till oss allihopa om vi delar lika? Om vi delar med oss av våra resurser och vår teknik och vår livsstil som innebär överkonsumtion, så är vi ju inte solidariska mot dem. Eftersom vi genast när de anammat denna livsstil, när de övergett sin miljövänliga och hållbara livsstil som de lärt sig av hundratals generationer före dem, tvingas att berätta för dem nackdelarna med denna livsstil och att de nu måste lära sig leva utan den och hitta alternativ till den, eftersom denna livsstil förstör vår planet. Vad är det för solidariskt med det? Det är väl det första vi borde berätta för dem? Att ni inte ska göra samma misstag som vi. Välj något annat, något klokare istället!
Förresten finns det bara ett jordklot, så det kan ju aldrig bli sju jordklot hur man än räknar. Det kommer naturlagarna att se till. Det ska jag säga till det där datorprogrammet nästa gång jag pratar med det. Du glömde ta med naturlagarna i dina beräkningar, grabben, sorry!
Wednesday, November 15, 2006
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment