Systemfel

Egentligen borde man bli bonde och leva på självhushåll och inte köpa en massa leksaker och kläder som man inte sliter ut. Men jag är för mycket barn av min tid för att trivas med det.

När jag nu ändå råkar finnas till borde det finnas någon form av tanke att jag ska leva. Och om jag ska leva så måste jag använda jordens resurser.
Jag räknar med att naturen sätter stopp för mitt resursslöseri så småningom. När naturresurserna är slut och restprodukterna spridda som diffusa föroreningar över världen och när oljan är förbrukad.
Så jag vet inte varför jag oroar mig för världen egentligen.
Naturen har ju sina egna lagar och fixar till saker och ting på sitt eget vis.
Så jag kan lugnt leva på som vanligt.
Hej lättja! Så härligt att slippa bry sig om.